Men bättre...
Lördagssurr...
Man brukar ju alltid tänka att man ska vilja veta på en gång om man ska bli ilag eller inte, att det är en känsla som ska infinna sig på en gång. Men är det verkligen så? För egentligen.. dom gånger man vetat.. och det blivit så, så har det ju ändå faktiskt inte hållt. Så är det verkligen så? Nog för att det är frustrerande och förvirrande att inte veta direkt men kanske det är så att det är något som också borde och ska växa genom vänskap. Varför kan vi inte bara vara mer som tex den amerikanska kulturen, att man dejtar i evigheter (kanske inte evigheter dock) och sen blir ilag. Och att det är det som håller. Vilket som kan absolut funka.. men bara vi inte snöar in oss på att ska man bli ilag så ska det ske på ett visst sätt och att det är något man ska veta direkt, för som sagt... vi alla är ju trots allt levande bevis på att inte heller det funkar! Vi börjar mer tro på att det är ngt som ska växa.. visst kan man tro på passionen som infinner sig nån månad men sen då.. bla bla bla...
Som en av oss sa, dom gånger man känt ilag-känslan direkt så blir det uuuuuuuuuuuuuupp (wiiiiiiiiiiiiiiiiii) tummen upp... och sen direkt ner efter ett litet tag (ppppphrrrrrrrrrrrrrrrrrrr) tummen ner...
/blandat surr från oss alla.
